söndag 2 november 2008

Helgon helg

Nu har vi haft farmor och farfar här i helgen. Det har varit en mysig helg samtidigt som det har varit rätt jobbigt. Elsa har nämligen börjat skrika varje gång hon blir trött och det börjar dra ihop sig mot sömn. Vet inte varför hon gör så här och vi hoppas absolut att det är en fas som går över.

På lördagen åkte Jens ut till stugan på morgonen med B och G. Elsa och jag var hemma en stund så hon fick sova sin förmiddagslur och sen åt Elsa lite lunch och vi körde ut till stugan vi med, där var det fullt med folk. De var klara med höst görat och vi kunde sluta upp till fika och mys. Nu tänker vi på M och håller tummarna att allt går bra den 26:e!! Vi åkte hem och bytte om och sen möttes vi upp vid kyrkan för att gå på minnesgudstjänsten där. Var jättefin sång och så vackert med alla ljus. Julkänslor! Släkten samlades vid graven efter och då fylldes hjärtat till bredden, så många hon har som saknar henne och älskar henne! Sådan uppslutning! Vi fortsatte hem sedan efter att ha handlat lite och fixade en sen middag med efterföljade äppelpaj och kaffe, mumsigt!

I dag vaknade vi, eller Jens och jag har varit vakna rätt stor del av natten då dottern vår haft en hemsk natt med mkt tut och bök, till en underbar klar och vacker dag. Frukost med farmor och farfar och sen tog vi en långpromenad i spåret, var jätteskönt och vackert. Elsa körde hela sitt register och var verkligen en solstråle på morgonen och flirtade hejdlöst med farfar som givetvis besvarade hennes flirt.
Farfar och Elsa i samförstånd.

Frukost med farmor
Efter skogsturen så gungade Elsa lite i sin nya gunga. Farmor skuggar mot solen och farfar tittar på.
Farmor ger Elsa lunchen. Det smakade smaskens säger Elsa och låter sig väl smaka.

Vi andra åt lax med limesmör till lunch med en citronfromage shot efter. Sen var vi bjudna till Ronneby på fika så vi satte oss i bilarna och körde dit.
Bengt visar bilder från Malta på sin nya laptop.
Hade en mysig eftermiddag tillsammans och vi trodde oss ha en trött Elsa i bilen hem... ack så vi bedrog oss. Hon skrek och hade sig hela vägen hem, vi var genomsvettiga!! Vår teori är att det är för att hon inte vill sova och att hon blir trött i bilen. Är så glad att jens är hemma den här veckan så vi kan hjälpas åt om hon fortsätter så här hela veckan. Framförallt så det bli så mysigt att få vara ihop hela veckan! Att slippa säga hejdå varje morgon och knappt hinna umgås på kvällarna.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det låter som hon kommit in i den jobbiga, jag vill inte sova, fasen!

Anonym sa...

Ja, det är inte så mycket att göra. Man står ut, haha. Ofta behöver de mer närhet, man får bära mer och så.

Anonym sa...

Vet ju inte så mycket men har för mig att jag läst att barn kan få separationsångest när de ska sova, under en viss utvecklingsperiod, men att det ger med sig när de fattar att mamma och pappa inte försvinner medan man sover. Kanske är det nåt sånt som spökar? Hoppas det ger med sig iaf!

Kram på er